lööördag
Fick massa knepiga fyllesms igår.. Min bror och hans polare ville tydligen spela mig ett spratt. Snackade b la med ghetto, han frågade när dom kunde komma till trelle och festa och vi kom fram till att någon gång efter nyår när jag är ledig passar perfekt. Hoppas på en favorit i repris, hade så jäkla trevligt sist.
Brorsan ringde också, det har blivit hans nya fyllegrej, ringa mig om helgerna, like way back in the good old days.
Håller tummarna för att det inte blir lika stressigt på jobb idag! Här är väl livat när jag kommer hem, emely sa att hon skulle ha fest idag. Synd att man går på penicillin!
auuuw
hard work work
Nu ska jag käka sen är det off to work
ingen ångest här inte
Hemma igen efter att spenderat natten/dagen hos baby. Skittråkigt att komma hem till en tyst lägenhet. Vara ensam är inte mitt bästa längre.
Imorgon är det fredag vilket innebär jobb, har faktiskt ingen ångest för att jag ska jobba ihelgen.. Konstigt nog.. Skönt dock!
Nu ska jag ta mitt sista penicillin för idag får nog ta en värktabl också, fick ont i ryggen när jag försökte lyfta älsk..
Så får det bli.. tabl. en lååång och vaaarm dusch och sen hoppa ner i sängen.
Vårdcentralen
När jag kom in i rummet för provtagning bad sköterskan mig att sitta ner och jag gjorde som jag blev tillsagd, tyckte iofs att det kändes lite konstigt eftersom jag skulle lämna ett urinprov och då gärna hade velat göra det på en toalett..ensam..
När hon sedan plockar fram en sån pinne som man kör ner i halsen var jag ju tvungen att berätta för henne att jag inte ska göra något halsprov... Klant
Borde kanska gå och göra mig iordning.. Har planerat att åka till svedala, vet inte om min bättre hälft har samma planer men det visar sig.
Ont ont ont
7 min kvar, bäst att börja ringa.
Jag älskar dig älskling <3
du är pusselbiten som passar perfekt in
du är utropstecknet som ersätter frågetecknet,
verkligenheten som ersätter drömmen,
ansiktet som sakta träder fram på pappret i mörkrummet
det har dröjt
jag har inte kunnat berätta det förrän nu
att ditt ansikte är självklart
att jag känner igen din röst
att dina ord redan är skrivna
att du är det självklara svaret på frågan
vem ?
såren som läkt, drömmar som krasats,
sanningar som stått klart, människor jag mött,
var det som formgav mig och som gav mig svaret
du
jag andas dig
vill aldrig sluta
viskar igen, med högre röst denna gång
nu är det du och jag mot världen
<3
Jag känner likadant. Jag är så glad att vi hittade varandra och inget kommer någonsin komma mellan oss. Visst finns det stunder då jag kan vara bitter för att vi bor 65 mil ifrån varandra, men du är lyckligast där och jag här.
"a thousand miles seems pretty far but they've got planes, and trains, and cars I'd walk to you if I had no other way"
Börja om från början
Ja, varför inte.. Det där gamla betyder ingenting längre..
Den där jobbiga perioden när jag gick i skolan i malmö.. BLÄ! Eller dom dryga månaderna när jag inte hade jobb eller lägenhet utan var "fast" ute hos mamma på landet. Eller alla idioter till killar man har träffat och skrivit om.. Nej, börja om låter bra!
Sen hur ofta jag kommer palla skriva är ju en annan femma.
